Dialekter Från forngutniska härstammar den nutida gotländska dialekten. Forngutniska var det vikingatida och medeltida språk som då användes. Det har så stora avvikelser från övriga språk att det betraktas som ett självständigt nordiskt språk. Till de viktigaste ålderdomliga dragen hör de bevarade diftongerna.I vokalsystemet har dock en rad novationer inträtt sedan fornspråklig tid. Viss överensstämmelse med gotiskan brukar ibland påpekas i ordförrådet. I övrigt kan en del danismer i gotländskan noteras, liksom en del lågtyska lånord. Ortnamn Det finns inte någon allmänt accepterad härledning till landskapsnamnet Gotland. I första hand har man kopplat samman namnet med folkslagsbeteckningarn götar och goter, dit har man sett gutar (gotlänningar) som en variant. Man har även sökt upphovet till namnet direkt på ön. Dock utan större framgång. Många av de gotländska sockennamnen är mycket svårtolkade. Tidigare har de flesta burits av gårdar eller byar, några få är så kallade bygdenamn. Många sockennamn är från början naturbetecknande. Litteratur Det finns tidiga beskrivningar av Gotland bevarade i framförallt den så kallade Gutasagan och Gutalagen. Gutasagan är en handskrift om öns historia från 1280-talet, Gutalagen från 1350-talet. Utvecklingen av dialekten har sedan registrerats i Haquin Spegels "Rudera Gothlandica" från 1683. Även Linné, PA. Säve och Gustaf Larsson har framhållit detta i sina skrifter. Det finns en mängd författare födda på Gotland som skildrat ön och dess skönhet. Många andra "stora" författare har också många gånger inspirerats av Gotland. Mer information om gotländsk litteratur: Sök på Biblioteket Gotlands Elektroniska Bibliotek