Näringsliv (i ekonomiskt-historiskt perspektiv) En ledande roll i östersjöhandeln visade Gotland redan under folkvandrings- och vikingatiden. Gotlänningarnas handelsförbindelser har visats genom mängder av funna mynt och skriftliga källor från medeltiden. Denna handel ombesörjdes av bönder. I början av 1100-talet vann dock tyska köpmän allt större inflytande. Den plats dom slog sig ner på kom att bilda Visby. Visby kom att bli en av Hansans viktigaste städer, framför allt vad gällde en länk i den internationella handeln med framför allt Ryssland. Under medeltiden hade Gotland sin internationella storhetstid, därefter inriktades näringslivet främst till jordbruk och boskapsskötsel.   Gotland utgjorde också en viktig bas för Stockholmsområdets livsmedelsförsörjning. Roma sockerbruk som anlades 1894, nedläggning 1998, och sockerbetsodlingen innebar en nyorienteringen av de ekonomiska verksamheterna.       Under 1800-talet utgjorde skogsbruket en viktig källa, som medförde överavverkning och en särskild lagstiftning. Av stor betydelse under 1700- och 1800-talet var brytningen av kalksten och kalkbränningen. Cementindustrin blev viktig i slutet av 1800-talet.   Den industriella utvecklingen på ön har varit svagare än i övriga Sverige, det syns tydligt i en långsam eller obetydlig befolkningsökning. Sveriges befolkning fördubblades mellan 1870 och 1990, medan Gotlands befolkning endast ökat med 3000 personer under samma tid.