Historia Gotland kunde med sitt centrala läge även under tidig medeltid dominera östersjöhandeln. Anknytningen tycks ha varit svag till sveaväldet. Kristnandet av Gotland har varit mycket omdiskuterat, men det tyder på att processen ägt rum under 1000-talet. Det fanns en gotländsk bonderepublik med aktiv del i östersjöhandeln redan före Visbys grundande och Hansans framväxt. Gotland hade även en egen handelsgård i Novgorod. Ön hade stora handelsinkomster och många internationella kontakter som speglas i bland annat de 92 bevarade landsbygdskyrkorna. Under tiden då ringmuren uppfördes uppstod en konflikt mellan gotlandsbönderna och köpmännen i Visby. Nederlag för bönderna kom vid ett krig 1288 och Visby fick en friare ställning ifråga om utrikes- och handelspolitik. Fredsuppgörelsen genomdrevs av Magnus Ladulås. Under Valdemar Atterdags danska invasion sommaren 1361 led bönderna sitt svåraste nederlag. Bondehären massakrerades i ett slag vid Korsbetingen alldeles utanför ringmuren. Cirka hälften av landsbygdens vuxna manliga befolkning befaras ha dödats där. Visby förblev en betydande handelsstad under ytterligare några decennier, medan den plundrade landsbygden helt förlorade sin handel. Gotland blev efter hand ett omstritt område i Östersjön. 1394 erövrades ön av Vitaliebröderna från Mecklenburg som gjorde den till bas för sjöröveri. 1398 var det Tyska ordens tur att invadera. Dom i sin tur överlämnade ön till unionsdrottning Margareta 1408. Anläggandet av Visborgs slott inleddes. Handeln upphörde nästan helt och bönderna gjordes dagsverksskyldiga. 1436 fördrevs Erik av Pommern från Sverige och tog sin tillflykt till Gotland. Han byggde då ut Visborg. Gotland förblev ett stridsäpple under 1400-talet. Dom stridande parterna var danska unionskungar och svenska regenter. Rent praktiskt var ön mestadels danskt, dock tillhörde den i kyrkligt hänseende Linköpings stift fram till 1530-talet. 1570 erkände Sverige Gotlands danskhet, ön blev ett danskt stift 1570. Fram till 1645 styrdes ön av kungen från Visborgs slott. Landsbygdens bönder och Visbys borgare klagade återkommande över slottsfolkets hårda metoder. I början av 1600-talet var öns ekonomi så usel att man tillsatte en särskild kommission. Man inrättade ett gotländskt köpmanskompani på 1620-talet. Dess huvudintressenter var städerna vid Öresund. Kompaniets framfart ledde i sin tur till upprorsstämmningar på ön, varför det efter ingripande av Kristian IV lades ner. 1645 tillföll Gotland Sverige. Detta skedde vid freden i Brömsebro. Några krigshandlingar utspelades inte på ön, som dock led ekonomiskt av Danmarks kostsamma deltagande i trettioåriga kriget. Försvenskningen gjordes försiktigt. 1676-79 inleddes åter en dansk ockupation under skånska kriget. Den avslutades med att Visborgs slott raserades. Gotland har sedan 1679 varit i svensk hand med undantag några veckor 1808. Den helt försvarslösa ön ockuperades då av en rysk trupp och förklarades som en rysk provins. På 1840-talet möjliggjorde ångbåtsförbindelserna en kulturism med författare och konstnärer. Förbättringarna främst inom jordbruket bidrog till att invånarantalet näst intill fördubblades 1800-60. Gotlands historia har behandlats av många skribenter men främst beträffande avgränsade perioder och partiella problem eller i förenklade översikter. En modern, vetenskapligt grundad handbok gällande hela Gotlands historia saknas alltjämt. För ytterligare information se: Länsmuseet på Gotland