Arkitektur Inga förhistoriska byggnader har bevarats på Gotland, men husgrunder visar att man redan under äldre järnålder byggde hus med stenväggar, så kallade kämpagravar. Inga av de träkyrkor som byggdes fram till cirka 1150 står kvar. Dock har det påträffats rester på flera platser. Man har vid utgrävningar hittat stengrunder till träkyrkor. Det tyder på att de flesta gotlandskyrkorna föregåtts av träkyrkor. I mitten på 1100-talet började kalk- och sandsten att användas som byggnadsmaterial. I en mängd kyrkor uppfördes kvaderstensteknik med släthuggna stenblock och fina fogar, ofta var dessa prydda med bågfriser och portalskulpturer. En stor inspirationskälla var Domkyrkobygget i Lund. Många sten- och bildhuggare kom med stor säkerhet från Gotland. Det kan också påvisas direkta förbindelser med Tyskland och Frankrike.     Stor betydelse för byggnadsverksamheten på ön fick Cisterciensklostret i Roma. Som huvudmoment till den romanska tiden hör några av de berömda Visbykyrkorna med Sankta Maria som den viktigaste.   Det var således inte bara från Västeuropa utan även öster ifrån som Hansans livliga handelsförbindelser påverkade Gotlands medeltida arkitektur. Under 1200-talet uppfördes ett stort antal köpmansgårdar i Visby. Förebilder för dessa kom främst från de nordtyska handelsstäderna. Många av dessa står kvar nästan oförändrade. En av de mäktigaste byggnadsresterna är den väl bevarade Visby ringmur som med sina torn omsluter den medeltida staden. Den är Nordeuropas största bevarade medeltida byggnadsverk. Mellan 1250-1288 uppfördes den i etapper och påbyggdes omkring 1300.   Under 1200- och 1300-talet, var även för utvecklingen på landsbygden, den omfattande byggnadsverksamheten i Visby till stor betydelse. Vid denna tid uppfördes bland annat flera stora stenhus. Kattlunds i Grötlingbo är bevarad från denna tid och är en medeltida bondgård av mera ordinär utformning.     Det var bara i Visby som gotiken fick sitt starka genombrott som renodlad stil, trots det var byggverksamheten mycket intensiv. Dominerande på landsbygden var byggnadshyttan "Egypticusverkstaden" som byggde om ett flertal kyrkor och även nyuppförde ett antal. Under 1300-talet skedde en ekonomisk nedgång vilket innebar slutet på Gotlands roll i den europeiska arkitekturhistorian. Välståndet återkom inte förrän vid 1700-talets slut. Då skedde ett uppsving för byggnadsverksamheten. Det uppfördes då en mängd stora stenhus i form av prästgårdar och bondgårdar i flera våningar.